Föreställ dig en framtid där du inte behöver putsa fönster eller tvätta bilen. Tänk vidare att du aldrig eller knappt behöver tillbringa din tid i tvättstugan och att man kan äta målsökande medicin som söker sjukdomen i kroppen och eliminerar den utan biverkningar. Tänk dig att du aldrig mer behöver laga dina tänder. Visst låter det ganska fantastiskt. Lösningen på detta heter nanoteknik och dessa lösningar finns redan idag. De har dock inte nått vår industri, tillverkning eller konsumenterna i tillräcklig grad ännu . Inte än……. men snart.
Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet säger så här:

”Vi är bara i början av en ny industriell revolution. Inte ens om tio-femton år kommer vi att vara nära att se den fulla effekten av nanotekniken. Vi befinner oss ungefär där utvecklingen av datorn var mot slutet av 1950-talet”.
Vi står alltså inför tröskeln till Nano-tiden som redan nu börjar påverka fordonsteknik, livsmedelsteknik, byggnadsteknik och även hälsa och medicin.
En nanometer är en millimeter delad en miljon gånger. På den nivån får material helt andra egenskaper, vilket gör att forskarna kan tänka i nya banor. Forskarna utnyttjar att materien får nya egenskaper där det ytterst lilla formatet gör skillnaden. Med hjälp av nanoteknik utvecklas specialdesignade material med oerhörd styrka och hållbarhet, eller med helt nya egenskaper som beror på de effekter som dyker upp på nanonivå . Med hjälp av nanoteknik får man kunskap om vilka atomer i naturen som tex ger vattenavstötande effekt. Denna teknik används redan idag vid tillverkning av målarfärg. Blomblads förmåga att stöta ifrån sig smuts överförs på billack och fönsterrutor. Eller vad sägs om byxorna som inte behöver tvättas för att de ej blir smutsiga?
Gör man en sökning på Google på Nanoteknik får man 50.800 träffar medan IT ger över 5 miljoner träffar. Detta säger en del om hur litet genomslag nanotekniken ännu fått i människors medvetande.
I min framtidsspaning denna gång funderar jag på vad som händer med vår tillvaro när vi får ett helt nytt förhållande till saker och materia. Vart tar biltvättarna, tandläkarna kirurgerna och fönsterputsarna vägen i framtiden? Idag är det tekniken som styr mycket av vårt samhälle t ex hur vi betalar på bussen, beställer varor, letar hus, kommunicerar med andra. Hur kommer nanotekniken att påverka vår livsstil när vi inte behöver konsumera längre eller ägna vår tid till tvätt och disk? Om vi med hjälp av nanoteknik kan reparera kroppen och leva längre kan man dels fundera på vad begravningsbyråerna ska syssla med men även på etiska aspekter om att leva ett bra liv på jorden.

För miljön finns vinster då nya material kan göra bilar och flygplan lättare och därmed bränslesnålare. Avgaserna kan dessutom renas effektivare med bättre katalysatorer. Nya typer av solceller som ger grön energi kan komma fram. Trots att mycket pengar satsas på forskning och Sverige har gjort en hel del på området, är industrin återhållsam. Enligt Vinnova fanns det 2007 34 svenska nanoföretag och cirka 50-tal andra företag använder nanoteknik i sin tillverkning som tex VOLVO, Sandvik och ABB samt de stora läkemedelsföretagen. Enligt Svenska Dagbladet (9 mars-10) är det trögt att skaffa fram riskkapital.
Men snart nog kan vi vänta en nano-boom. Var beredda. Efter några dagars research är jag säker på att forskningen kommer ikapp verkligheten och plötsligt står vi där i alltid rena nanobyxor och vita nanoleenden och hoppar in i den blanka nanobilen utan repor. Allt detta är precis lika självklart som att smsa och titta på platt-tv idag. Vi är bara inte där ännu.
Läs mer om nanoteknik och häng med in i framtiden:
Där guld glimmar blått: Forskare om den lilla nanorevolutionen. Vetenskapsrådet 2007.
ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/nanotechnology/docs/nano_brochure_sv.pdfEU- forskning
http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/nanoteknik.4.303f5325112d733769280003983.html

Under senaste månaderna har jag varit projektledare för en förstudie som heter  ”Visionär kompetens” inom vård- och omsorgssektorn.  Vi samlar fokusgrupper av studerande, pensionärer, lärare, yrkesverksamma, arbetsgivare mm för att genom scenarioteknik och TAIDA- metoden nosa framtiden på ryggen.  Efter att ha arbetat med scenarios och visioner i över 20 år slår det mig fortfarande hur mycket vi vet om framtiden trots att vi tror oss vara ovetande. Olika framtidsbilder som individer förmedlar överensstämmer oftast alltid. Förnimmelser om en gemensam framtidsbild finns där hela tiden men utan visionär dialog blir den osynlig för oss.

En komplex vardag och ett högt arbetstempo gör att vi ofta tappar det visionära perspektivet. Istället blir det något vi överlämnar till experter och forskare och låter de tolka framtiden åt oss. Det får mig att tänka på oraklet i filmen MATRIX som i gåtfulla profetsior  lämnar fragment av framtiden som inte är så lätta att tolka. En annan inte så kittlande metod är att visionen serveras av ledningen som en sanning som varken är förhandlingsbar eller går att tolka. Berör den mig över huvud taget???

Jakten på framtiden handlar inte alltid om att vara först.  Den handlar lika mycket om att kraftfullt i alla led ha en gemensam riktning framåt. Det är i den visionära dialogen vi integrerar framtiden i nuet. Det är då en ytlig trend blir vardaglig verklighet. Det är i förankringsarbetet och visionär dialog som en mystisk trend blir en kittlande vardagsupplevelse i riktning den gemensamma framtiden.  Inte forskarens framtid, eller expertens, eller ledningens framtid utan vår gemensamma. Trendbevakning handlar naturligtvis om att ha koll på omvärlden, bevaka forskning och ha span på de som går före men framförallt handlar det om att utforska sina egna framtidsbilder och agera därefter. Framtiden finns inte bara där framme, den finns även mitt framför näsan på oss i vardagen här och nu. Det är i brobyggandet mellan nuet och framtiden det händer. Framtiden är för viktig för att enbart överlämnas till forskare, trendbevakare och media. Vilka är framtidsbroarna och hur sker den visionära dialogen i er verksamhet??

Förra året vägrade äldsta sonen köpa julklapper. Han vägrade delta i klapphysterin och lägga ut pengar på en massa saker utan mening. Slöseri helt enkelt.  Givandets glädje då, sa jag. Att visa uppskattning till andra genom att göra sina närmaste glada. Efter en längre diskussion på en affärsgata vände vi på båda tvärt och tog sikte mot  U-landsboden. Denna skattkista av virkade dukar från damer i fattiga byar i Ryssland, batikkjolar från Nepal och smycken från Afrika räddade julen. Vi köpte getter av gulliga tanter bakom disken och gav till alla. En get kostade 40:-  och gavs bort till en fattig familj i en bergsby. Geten var dräktig och skulle ge mjölk och ytterligare getter till familjen.  Många blev förundrade över detta lilla platta paket som innehöll en get som befinner sig på andra sidan jordklotet Jag  blev själv väldigt glad över den get jag fick av sönerna även om jag också blev glad för brödrosten. I år  blir det  U-landsboden igen. Vad vet man….. de kanske har grisar i år.

Kommer vi att köpa julklappar i framtiden? Vill yngre generationer fira jul som vi alltid har gjort??

Veckans spaning på Oscarsteatern i Stockholm, gav med Göran Adlén från Trendrapporten både bekräftelse  och nya tankar. Visst kan man ana att äldreomsorgen är en framtidsbransch och kanske att det är de som är 5o år och äldre som är de mest kapitalstarka gruppen i samhället.  Jag ser framför mig olika alternativ för äldre.  Varför inte kulturboeende, idrottsboende eller musikboende med rockinriktning eller utomhusboende med mycket frisk luft. Själv kommer jag säkert att välja ett boende med musikinriktning och kanske med en egen designad rulator med diamanter och dåtidens mp3 på köpet.  Självklart går en del av boendet  vinst till sociala ändamål helt in linje med vår ökade sociala medvetenhet och trenden att var snäll.

Det äkta och genuina efterfrågas allt med. Man vill veta vart produkterna kommer ifrån, vilka råvarorna är och vilka som har tillverkat dem. Storytelling om företagets och produkternas historia bygger varumärken  i en allt hårdnande konkurrens. Men kunderna vill även vara med och påverka vad de köper. Vår syn på kompetens förändras i takt med färre arbetsföra. En sak är säkert – vill man vara attraktiv ska man se till så att man behärskar sociala media, bygger upp relationer på nätet och väcker opinion i olika frågor. Framtiden är spännande men det är inte fel att vara lite Garbo – lite hemlig. Just detta känns ganska bra om man inte vill föra offentlig dagbok. Så vad  har jag med mig hem  -Tron på att det äkta och genuina vinner i längden och att det faktistk är riktigt  inne att var snäll  men mest av allt så gillar jag Garbo. Fram för lite med integritet och värdighet på nätet.

Framgångsrika ledare genom tiderna har haft förmågan att tala i symboler och bilder. I want a man on the moon” “I have a dream”, är båda citat från ledare som haft visioner och lyckats kommunicera sina budskap. Bibeln är full av symboler och berättelser som levt vidare i tusentals år liksom den grekiska mytologin och våra folksagor. Psykologer och terapeuter världen över vet att bilden når bortom orden och språkliga barriärer. Det är även det första språk som ett barn kan tala. Hon berättar när hon målar det hon inte kan säga med ord. Under hösten påbörjas boken om ledarskapets symboler. Det är en bok som vävs tillsammans med mina klienter där vi tillsammans utformar symbolernas värld i ett ledarperspektiv. Medresenär är även Gunnar Andersson fil dr i socialmedicin som under många år arbetat med symboldrama. I ett kapitel i boken kommer spännande citat att lämnas från läsare och gäster i denna blogg. Välkommen att kommentera. På vilket sätt kan symboler ha en viktig betydelse i ledarskapet. Ge gärna exempel .

Success stories – eller som på svenska “”framgångsberättelser är ett redskap för ledarskap och kommunikation. Som redskap för framgång sprider de sig allt mer i företagsvärlden. Vem älskar inte en framgångssaga med  lycklig slut. Vem vill inte identifiera sig med företagets äventyr som påminner oss om att man kan lyckas. Dessa berättelser har en oerhörd kommunikativ  kraft   som skulle kunna användas mer. Berättelser om äventyret, motståndet och framgång engagerar.  Lite mer spänning i verksamhetsplaner och årsrapporter – varför inte???. Alla verksamheter har berättelser av framgång. Min inspiration blir mytforskaren Joseph Champbells 6 punkter för en god berättelser. Han var bla en stor inspiration till  Star War filmerna. En god berättelse har följande steg

1. En miljö. 2.En/flera  huvudgestalter. 3. Ett uppdrag. 4. En gåva 5. En utmaning6. Ett slut eller början på en ny story

Trendspaning  denna gång från USA, framgångsberättelsernas  Mecka. Se mer på Harvard Business Publiching

Startskott trendspaning Välkommen att spana på trender med spånnande mãnniskor Dagens trendspaning handlar om Think lokal Kan vi vānta en ny tid dār det lokala ār viktigare ān det globala? Forskning av ungas värderingar tyder på det. Vad tror du?

Vi vet redan nu mycket om den framtid som väntar . Ju mer vi vet ju mer kan vi vara med och påverka framtiden redan nu.

Vi utför trendspaning för er verksamhet och bransch och har det som grund för visonsarbetet framåt.

Redan nu vet vi en hel del om kommande trender i vårt arbetsliv .

Senior work
Äldre arbetskraft blir alltmer attraktiv.

Internet in business Marknadsföring och påverkan sker allt mer via virtuella mötesplatser Varför inte datorspel som reklammedium.

Think local

Åter till små flexibla organisationer efter tider av globalisering och internationalism återvänder vi till det lokal sammanhanget.

Blue is the new green. Det ekologisk tänkande övergår till att allt mer handla om vatten. Vatten är framtidens olja

Second life Virituella världar på nätet med sk nätbefolkingar ger oss  möjlighet att leva i parallella världar som utspelar sig i syperspace.